Pressmeddelande: Unga vuxna upplever bristande stöd för sin psykisk hälsa i en av livets viktigaste faser

I Sverige uppger 70 procent av alla unga vuxna, 18-29 år, att de någon gång har upplevt psykiska besvär, samtidigt som 4 av 10 väljer att inte söka hjälp på grund av stigma. Av de som faktiskt söker hjälp upplever majoriteten att stödet är av dålig kvalitet, de blir inte förstådda eller tagna på allvar.  Detta visar en ny kvantitativ undersökning, som är den första i sitt slag som säkrar representation av unga vuxna (18-29) i Sverige, Norge, Danmark och Finland, framtagen av Perspetivo på uppdrag av Reach for Change, The Inner Foundation och Tim Bergling Foundation, som en del av initiativet Next in Mind. 

‍

-  Det finns närmare fyra miljoner unga vuxna i Norden. En  grupp som navigerar de unika utmaningar och sårbarheter som kommer med övergången från ung till vuxen i en värld i ständig förändring. Trots detta erkänns de sällan som en målgrupp i sin egen rätt och faller ofta mellan stolarna i dagens stödsystem. Vår drivkraft är att investera i unga vuxnas psykiska hälsa, och denna rapport är ett första steg för att synliggöra deras behov, identifiera brister i stödsystemet och driva på förändring. Vilket förutsätter att vi lyssnar på deras röster och förstår deras unika erfarenheter. För varje ung vuxen som inte får det stöd de behöver representerar en outnyttjad potential, både för individen och samhället. Kostnaden av att inte agera är helt enkelt för hög, säger Annika Sten Pärson, medgrundare The Inner Foundation

‍

Den nya rapporten som uppmärksammar unga vuxnas mående i Sverige och Norden är framtagen som en del av initiativet Next in Mind, grundat av Reach for Change, The Inner Foundation och Tim Bergling Foundation. Syftet med satsningen är att främja och proaktivt arbeta för att förbättra unga vuxnas psykiska välmående genom att stötta sociala entreprenörer i Norden med innovativa lösningar, som ett komplement till det traditionella stödsystemet. 

‍

-  Det finns en enorm potential i att stärka stödsystemet med hjälp av sociala entreprenörer och  vi stöttar för närvarande 20 stycken av dem i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Vi behöver öka kunskapen och möjligheterna för att samarbeta mellan sociala entreprenörer och övriga aktörer i samhället för att erbjuda ett stöd som är anpassat efter livsfasen som unga vuxna går igenom och möta dem på deras villkor, säger Sofia Breitholtz, vd Reach for Change. 

‍

- Unga vuxna är en diversifierad målgrupp som från 18-årsdagen ofta lämnas för att själva navigera i en komplex tillvaro och hitta rätt hjälp. Många faller mellan stolarna, och ansvaret för deras psykiska hälsa delas av hela samhället. För att stötta dem i övergången till vuxenlivet krävs mer riktade insatser som både värnar deras mänskliga värde och stärker deras förutsättningar att må bra. Att stärka ungas psykiska hälsa är inte bara en nödvändighet, utan en värdefull investering i vårt gemensamma samhälle och framtid, säger Henrik Szabo, verksamhetschef, Tim Bergling Foundation.

‍

Några av nyckelinsikterna från rapporten: 

‍
Många stöter på problem när de söker hjälp
Hälften av alla unga vuxna i Sverige har aldrig sökt hjälp för sina psykiska besvär. Bland de som faktiskt söker hjälp så upplever 4 av 10 långa väntetider och 1 av 4 tycker att kostnaden för vårdtjänster är oöverkomliga. Dessutom uppger majoriteten (74 %) av respondenterna att stödet är av låg kvalitet, det saknas förståelse eller att de inte blir tagna på allvar.  

‍

Stigmat kring psykisk ohälsa fortsatt stort
Det är fortsatt stort stigma kring psykisk ohälsa och rädsla för att bli dömd är fortfarande ett stort hinder för att söka hjälp. Så många som 4 av 10 i Sverige undviker att söka hjälp på grund av dessa  hinder. 

‍

Stress, ångest och ensamhet är främsta anledningar till att unga vuxna mår dåligt

Nära hälften av de unga vuxna som mått dåligt i Sverige uppger att det beror på stress relaterat till arbete eller studier. 3 av 10 uppger att ensamhet är den främsta anledning till att de inte mår bra och 40% anger att det beror på ångest och depression.  

‍

Skillnader mellan nordiskt födda och icke-nordiskt födda 
‍Unga vuxna födda utanför Norden upplever ofta högre stressnivåer kopplade till arbetslöshet och diskriminering. De drabbas också i högre grad av ensamhet, troligen på grund av brist på tillhörighet och sammanhang. I kontrast är unga vuxna födda i Norden mer benägna att drabbas av ångest och depression, vilket ofta är kopplat till mer personliga och relationella händelser, såsom trauma, våld eller förlust av en närstående. De kulturella skillnaderna påverkar även deras sätt att hantera psykisk ohälsa – de som är födda utanför Norden söker ofta stöd från vänner och sociala medier, medan de som är födda i Norden oftare söker professionell hjälp från psykologer. 

‍

Skillnader mellan de nordiska länderna
I Sverige är stress kopplad till arbete och utbildning den främsta utmaningen, medan i Danmark är osäkerhet om framtiden och karriärval samt påverkan från sociala medier de största faktorerna för psykisk ohälsa. I Norge är relationsstress, såsom konflikter med familj och vänner, en viktig orsak till dåligt välbefinnande. I Finland är sorg och traumatiska upplevelser särskilt påtagligt, samtidigt som det finns ett stort behov av stöd inom utbildningssystemet.

‍

Stöd från familj och vänner upplevs som det bästa 
Unga vuxna i Sverige uppger att det bästa sättet att få stöd är av nära familj och vänner, där 4 av 10 i första hand söker hjälp från nära när de mår dåligt.   

‍

Perspetivo, på uppdrag av Reach for Change, The Inner Foundation och Tim Bergling Foundation, genomförde en digital undersökning i juni och juli 2024 med 1046 personer i åldern 18 till 29 år för att bedöma den psykiska hälsan hos unga vuxna i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Undersökningen är den första i sitt slag som kvantitativt säkrar representation av unga vuxna (18-19) i Norden, per land.  Representation är säkrat genom följande parametrar:
Ålder: Respondenterna är i åldersgruppen 18-29 år (ca. 13 % av den totala befolkningen).
Land: 40 % av respondenterna kommer från Sverige, 20 % från Norge, 20 % från Danmark och 20 % från Finland.
Utländsk bakgrund: Andelen personer med utländsk bakgrund är 25 % i Sverige, 8 % i Danmark, 12 % i Norge och 9 % i Finland. Vi strävar efter att denna fördelning ska speglas bland respondenterna i varje land.

‍